Månadens intervju: Juli

Maries brinnande intresse är att få jord under naglarna och svampkorgarna fyllda.

En dag när Marie var ute på en ridtur fick hon syn på ett hav av gula kantareller, vilket visade sig bli starten för ett stort intresse. För att lära sig fler svamparter började Marie gå svampkurser och utbilda sig inom svamp samt att hon skaffade en svampmentor. Hennes drivkraft var främst att finna svamparter som tidigare inte stötts på. Fram till idag har Marie åtagit sig en rad uppdrag inom mykologi såsom att vara svampkonsulent, ordförande i svampkonsulenternas riksförbund, styrelsemedlem i Sveriges Mykologiska Förening och deltagit på diverse svampkongresser.

En växande trend

Intresset för svampplockning har ökat, vilket Marie tycker är roligt.

“När jag började leda svampkurser på 90-talet var deltagarna främst pensionärer. Nu är det betydligt fler ungdomar som tycker det är intressant med svamp likväl som att många idag finner ett stort intresse av att ta tillvara på det som naturen ger”.

Marie tycker om att bli riktigt kunnig och skaffa sig detaljkunskap inom sina intressen, inte minst gällande svampintresset.

“Det krävs ganska mycket för att bli riktigt svampkunnig. Det finns mycket att lära om både matsvamp, förväxlingssvamp och giftsvamp. Att tillägga är att det finns drygt 6 000 olika svampsorter i Sverige”, säger Marie.

Informationskälla till sjukvården

Idag hjälper Marie sjukvården och giftinformationscentralen vid misstankar om svampförgiftningar samt informerar om svamp till media. Hon berättar att vit flugsvamp är svampen som flest svenskar dör eller blir allvarligt sjuka av. Den skadar framförallt levern och tarmslemhinnan och det är svårt att bota, förklarar Marie. Toppig giftspindling förklarar hon som ett annat exempel på en giftig svamp som skadar framför allt njurarna och som ibland förväxlas med trattkantarell. Förgiftningssymptom kan uppenbara sig först några dygn efter att svampen har ätits och det är inte säkert att man direkt drar kopplingen mellan att bli allvarligt sjuk med att man för en tid sedan ätit svamp.

“Man kan skämta om det mesta men man ska inte skämta om svamp”, menar Marie som trycker på vikten av att vara 100 procent säker på att veta vilken svamp det är man äter.

Kurs i svampfärgning

Marie har hållit kurser i svampfärgning då exempelvis ullgarn eller siden läggs i varmt vatten tillsammans med svampar. Det går att utvinna fina färger från svamp och hon tipsar om rödskivig kanelspindling som är en brun svamp med röda skivor på undersidan vilken, beroende på vattnets PH-värde, kan generera färgerna gammelrosa/ljunglila eller röd/orange. Marie berättar att det också går att skapa dekorativa papper av svamp genom att trycka mald svamp genom speciella ramar. Kurser om svampgifter har Marie också hållit vilket hon tycker är väldigt viktigt. Att lära sig de vanligaste och farligaste svamparna, förväxlingssvamp samt vad som händer i kroppen om man har fått i sig svampgift kanske inte känns så roligt men är väldigt bra att kunna, menar hon.

Förväxlingssvamp

En svamp som är lätt att missta för karljohan är gallsopp. Marie förklarar skillnaden genom att karljohan har rör på undersidan som med tiden går från vitt till ljusgult medan gallsoppen, som även den är brun, går från vit till att bli rosa-röd på undersidan. Marie fortsätter med att beskriva gallsopp som är ofarlig men precis som namnet antyder smakar den illa och kan förstöra en hel maträtt. En annan förväxlingsvamp är falska kantareller där den falska kantarellen har orangea skivor på undersidan medan kantareller har åsar.

Svamp året om

Vädret påverkar svamptillväxten och svampbestånden skiljer sig åt i vårt avlånga land, berättar Marie. I Östergötland är marken kalkrik med mycket eklandskap vilket gör att en viss typ av svamp trivs. I Småland förekommer det mer barr- och blandskog samtidigt som markerna är surare, vilket gör att andra svampar trivs bättre där. Många svampar är även bundna till specifika träd.

Recept

Marie rekommenderar att göra en risotto med kantareller alternativt med karljohan. Matpaj med stekta kantareller och äggstanning är också något som hon föredrar. Personligen tycker Marie dock att kantarellen är en ganska tråkig svamp men om man vill hitta kantareller ska man leta i dikena vid skogs- och grusvägar med ett grönt mittenparti alternativt i barrskog. Vid matlagning rekommenderar hon svampen mandelriska.

“Mandelriskan är en ful, stor och brun svamp som inte läggs märke till om man inte känner till den. Den smakar skaldjur och passar väldigt bra som en vegansk motsvarighet till skaldjursstuvning, exempelvis i crepes eller i krustader med en dillkvist som dekoration”.

I nyttighetsfaktor är matsvamp generellt varken nyttig eller onyttig, utan Marie jämför det med gurka som till största del består av vatten. Med undantag karljohan som innehåller en hel del selen. Sprängticka sägs vara bra för allmäntillståndet, vara cancer-hämmande och kan drickas som te, förklarar Marie.

 

Tips från svampexpert Marie Jadner

• Chansa aldrig med svamp! Plocka gärna men ät inte utan ett expertutlåtande som säkerställer att det är svampen du trodde.
• Lär dig en eller ett par svampsorter om året och gå gärna en svampkurs.
• Plocka inga vita svampar om du är nybörjare. Det finns vita matsvampar men de är ofta svårare att känna igen.
• Använd en ny svampbok och ta med boken ut i skogen. Svamp kan omvärderas och svamp som tidigare har varit godkänd matsvamp kan senare avrådas från att äta. Det är fallet exempelvis för stenmurklor som innehåller giftet gyromitrin vilket i magen omvandlas till samma ämne som används vid raketbränsletillverkning.
• Undvik att gå vilse. Ta med mobilen ut i skogen så du vet var du befinner dig. Det är lätt att bli förhäxad av situationen om man hittar svamp och därmed glömma bort vilket håll man kom från.
• Grovrensa svampen redan i skogen. Ta bort delen som växt under jord samt barr och löv. Då återstår bara finrensningen när du kommer hem.
• Ha alltid något slags fett, såsom olja eller smör i när du steker svamp på grund av att svampens smakämnen är fettlösliga. Det är ett måste för att få ut riktigt bra svampsmak.