Vad innebär LULUCF?
Många av förslagen i EU-kommissionens nya klimatpaket har väckt stor debatt. Ett av förslagen, LULUCF, innebär betydande förändringar av den förordning som hanterar markanvändning inom EU. Här ökar kommissionen fokus på skogen som kolsänka och presenterar förslag som riskerar att begränsa skogsbruket för att få fler träd att lämnas kvar i skogen.
LULUCF står för ”Land Use, Land Use Change and Forestry”, vilket på svenska blir ”Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk”. Vad det framför allt handlar om är det svårberäknade området ”sänkor”, det vill säga hur mycket kol som binds i träd och andra växter.
Bakgrund
Skogsdebatten är just nu livlig, inte bara i Sverige utan även i Bryssel, där flertalet lagförslag som påverkar skogsbruk och skogsindustri just nu förhandlas fram mellan EU:s medlemsländer, Europaparlamentet och EU-kommissionen. Svårigheterna är ländernas olika syn på hur en skog ser ut och vad den ska användas till. Många av de representanter som arbetar med skogs- och miljöregelverken i EU kommer från länder där skogen inte är vanligt förekommande och inte är en stor ekonomisk resurs, utan snarare är sällsynt och upplevs som något som måste skyddas.
EU kommissionen, med ordförande Ursula von der Leyen och viceordförande Franz Timmermans i spetsen, har tagit en offensiv ställning med stort fokus på klimatkrisen. EU:s länder har enats om att Europa ska bli världens första klimatneutrala världsdel år 2050. För att nå detta mål har de höjt klimatambitionerna, och skogen som kolsänka har hamnat i fokus. Eftersom det inte kommer gå att få ner utsläppen till noll, behövs upptag av koldioxid för att kompensera de kvarvarande utsläppen och nå klimatneutralitet. Till 2030 föreslås att Europas mark och skogar ska binda in 15 % mer koldioxid än idag och från och med 2031 ska målet skärpas ytterligare.
Vad är LULUCF?
LULUCF är en av EU:s klimatlagstiftningar som behandlar upptag och utsläpp av koldioxid från skog och mark och redogör hur det ska mätas och målsättas för att införlivas i EU:s klimatramverk. LULUCF består av olika kategorier. Dessa kategorier är skogen och avverkade träprodukter, jordbruksland och våtmarksland. Det är endast skogen och träprodukterna i denna sektor som står för ett upptag av koldioxid.
EU-kommissionen föreslår nationella mål för ökad kolinlagring, där Sverige enligt förslaget ska stå för unionens största kolsänka. Risken med för högt satta mål för kolinlagring är att de endast kan uppnås genom att avverkningsnivåerna minskar. Sveriges regering förhandlar just nu om att sänka målet så att vi inte behöver minska avverkningarna för att kunna nå det. Minskad skogsavverkning är kontraproduktivt eftersom det leder till fortsatta fossila utsläpp, minskad klimatnyttan från träbaserade produkter samt ger negativa effekter för jobb, landsbygd och ekonomi.
Vidas syn på lagförslaget
Vida är helt i samsyn med EU-kommissionen om att vi ska sträva mot att bli klimatneutrala till 2050. Dock anser vi att EU-kommissionens vägval mot målet inte är rätt.
De förslag som kommit från EU-kommissionen har enligt oss inte fokuserat på grön tillväxt, utan snarare hämmat skogens bidrag i den gröna omställningen. Genom att ensidigt fokusera på skogen som kolsänka, missar man det stora klimatbidraget som skogens produkter ger. Förädlade produkter i form av produktionsvirke från hållbar svensk skog lagrar koldioxid över lång tid och möjliggör fler utbyten av plastprodukter till miljövänliga träprodukter.
Skogsindustrierna är högst delaktiga i debatten och även de menar på att förslagen som EU-kommissionen lagt fram minskar brukandet av skogen, detaljreglerar hur skogen ska skötas och fokuserar på att skogen ska lagra kol i stående skog, i stället för att bruka skogen och använda produkterna för att binda koldioxid samt att ersätta fossila produkter och energi.
Vad händer nu?
EU-kommissionen har presenterat sitt förslag och nu ska Europaparlamentet och EU:s medlemsländer ta ställning till detta lagförslag. Sveriges regering samt Skogsindustrierna jobbar på att försöka skifta fokuset från den begränsade inställningen i debatten till ett fokus på hur skogsnäringen kan bidra till den gröna omställningen.
I höst inleds troligtvis den så kallade trialogen, dvs slutförhandlingen mellan de tre parterna, innan den färdiga lagstiftningen antas.
Bilden visar EU:s utsläpp och upptag idag. För att EU ska bli klimatneutralt till 2050 krävs 1) mycket stora utsläppsminskningar och 2) att de kvarvarande utsläppen som inte går att få bort kompenseras med hjälp av skogens kolsänka och teknologiska lösningar (exempelvis bio-CCS). Skogsindustrierna anser att man för ensidigt fokuserar på del 2, skogens roll som kolsänka, och därmed missar skogens mycket viktiga bidrag till del 1, att ersätta fossila produkter och energi. Källa Emma Berglund, Skogsindustrierna.