Regeringen ändrar skyddet för fåglar i artskyddsförordningen

Debatten om möjligheterna att bedriva skogsbruk i Sverige var i våras stor. Sverige har haft ett väsentligt högre krav än vad som behövs för att uppfylla EU-kraven för artskydd, vilket väckte en debatt om svensk överimplementering av EU-lagstiftning. Regeringen har beslutat att ändra artskyddsförordningen på så sätt att skyddet för vilda fåglar motsvarar det krav på minsta skydd som EU:s fågeldirektiv ställer på Sverige, ett beslut som Vida välkomnar.

Det svenska artskyddet regleras huvudsakligen i artskyddsförordningen. Där finns fridlysningsbestämmelser som både grundar sig på EU-lagstiftning och internationella överenskommelser samt svenska fridlysningsregler. Artskyddsförordningen syftar till att bevara vilda växter och djur.

EU:s fågel- och artskyddsdirektiv som tillämpats in i den svenska artskyddsförordningen har fått allvarliga konsekvenser för möjligheterna att bedriva skogsbruk i Sverige. Artskyddsförordningen tolkades så att alla fåglar fick ett lika strikt skydd som de mest sällsynta och skyddsvärda arterna, en tolkning som gick längre än vad EU-direktiven krävde. Denna ändring av praxis och tillämpning av de två EU-direktiven ledde till stor osäkerhet och otydlighet för skogsägare kring hur skogsbruket skulle bedrivas och samtidigt visa tillräcklig hänsyn gentemot arter som skyddas enligt artskyddsförordningen.

I och med regeringens beslut tidigare i somras, som träder i kraft 1 oktober 2022, begränsas nu bland annat förbudet att störa fåglar. Ändringen innebär att störningar som saknar betydelse för att bibehålla eller återupprätta populationen av en fågelart på en tillfredsställande nivå inte omfattas av förbudet. Genom ändringen kommer det således finnas något bättre förutsättningar att bedriva skogsbruk även om något enstaka fågelpar eventuellt häckar i området. Vid skogsbruksåtgärder gäller förbudet, att skada bon och ägg, endast om förbudet är nödvändigt för att bibehålla eller återupprätta populationen av dessa arter på en nivå som svarar särskilt mot ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, med hänsyn till ekonomiska krav, enligt förordningsmotiven.

Exakt hur detta kommer att tolkas av myndigheter och domstolar återstår att se. Men man kan konstatera att intentionen är att få bort den tidigare tolkningen av förordningarna där varje fågel var skyddad på individnivå. Vi får hoppas att det leder till förenklingar av skogsbruket framöver. Naturligtvis ska vi i skogsnäringen fortsatt undvika att skada fåglar, ägg och bon i den utsträckning det är möjligt men samtidigt bedriva ett rationellt och hållbart skogsbruk.