Månadens intervju: Februari


Månadens intervju med temat skogens gröna värden: Följ med Ryssbygymnasiet när de tillverkar och underhåller sin årliga kolmila.

Solen sken, kolmilan Signe var glödhet, i högtalarna spelades dansbandsmusik och runt lägerelden hade Ryssbygymnasiets 21 andraårselever på Skogsprogrammet samlats för att äta nygräddade kolbullar. Det var veckan i maj då de gjorde en egen kolmila, en tradition som skolan har haft sedan 1971. 

Ryssbygymnasiet arrangerar årligen en kolmila som hålls tänd under en skolvecka, måndag till fredag. Utöver den veckan tillkommer arbete med att skapa själva kolmilan – och inte tala om jobbet som det innebär att sila fram kolen när den väl har svalnat, påpekar skogsläraren Bengt Johansson. Från kolmilan utvinnas det runt 100 – 150 säckar grillkol men exakt hur mycket kol det blir vet man inte förrän det är dags för silning, vilket görs först efter sommarlovet i augusti då det tar runt en månad för kolen att svalna. Därefter kommer kolen att säljas, bland annat till föräldrar samt när Öppet hus hålls på skolan. Det brukar generera i en slant till en gemensam klassresa.  

Jobbar i skift

Det är viktigt är att aldrig lämna kolmilan ensam då risken finns att hela kolmilan brinner upp. Eleverna turas därför om att jobba i skift med 4 – 5 personer i varje skift. Viktigt är också att förbränningen i kolmilan kommer igång och att elden tar sig ordentligt. Inne i kolmilan är det runt 800 – 1000 grader varmt.  Att hålla sig vaken under nattskiftet för att därefter gå direkt till lektion på morgonen brukar bli märkbart:
”I början av veckan är de pigga och på hugget men framåt fredagen märks det att eleverna börjar bli trötta”, berättar läraren Anders Alkrot.

Lärarna som ansvarar för kolmilan är Axel Åkesson och Bengt Johansson och de har i sin tur delegerat ut ansvaret till två elever som får agera ”kolabasar”, vars uppgifter innefattar allt från att skiften ska fungera till att alla nödvändiga saker och mat finns på plats. Till exempel måste björkved som man eldar med i kolmilan finnas och mat är viktigt för att orka arbeta. Dagen till ära lagas kolbullar på en lägereld med en smet bestående av vatten, ägg, mjöl, salt och fläsk.

Parallellt bygge av smålandsgärsgård

Samtidigt som några av eleverna passar ”Signe” bygger några andra en smålandsgärsgård med hjälp av Ryssbygymnasiets vice ordförande Kjell Gustavsson. Kjell tycker det är viktigt att gärdsgårdar byggs på traditionellt sätt, vilket innebär att allt material ska återgå i naturens kretslopp. Skruv, ståltråd eller tryckimpregnerat virke är därmed ingenting han vill se på en gärdsgård tillhörande kulturarvet. Om tryckimpregnerat virke används kommer inte lava kunna fästa på gärdsgården, vilket Kjell tycker är synd och menar att lavan är en del av gärdsgårdens charm.

Träslaget som med fördel används vid tillverkning av gärdsgårdar är en, men gran fungerar också bra. För att fördubbla virkets livslängd får en av eleverna elda på spetsen av störarna, vid delen som är placerad mellan jord och mark, då risken annars finns att störarna med tiden kommer gå av.

Hur lång tid det tar att bygga en gärdsgård beror på hur kunnig man är men om tre stycken hjälps åt – en värmer, den andra plockar fram material och en tredje binder, så kan det skapas 8 – 10 meter gärdsgård/timme.
”Att tillverka en gärdsgård är som att lära sig cykla eller att simma, det går inte att läsa sig till det”, säger Kjell.

Flitiga elever

Skapandet av kolmilan ingår i kurserna Marken och växternas biologi samt Mångbruk av skog. Att lära sig hur en kolmila fungerar innefattar mycket historia.
”Genom kolmilan får eleverna en inblick i, och en helhetsuppfattning om hur det fungerade förr”, säger läraren Bengt Johansson.

Att det är en flitig klass går det inte att förbise då de tidigare under året vunnit Skol-SM i Skog. Tävlingsgrenarna innefattar flera moment, bland annat plantering, naturkännedom, timmerklassning samt skotar- och motorsågskörning. En av eleverna ska också åka till Kalix för att delta i SM i skotning.