Vad händer med klimatet och hur påverkar det vår skog?


Ofta hör man uttrycket - Vintrarna är inte längre som de var när jag växte upp. Vad har egentligen hänt, hur ser det ut framåt och hur påverkar det skogen och skogsbruket?


Johan Bergh, professor vid Linnéuniversitetet i Växjö

Johan Bergh är professor vid Linnéuniversitet i Växjö där han tillhör institutionen för skog och träteknik. Han kompetensområde är ekofysiologi, skogsproduktion och skogsskötsel. Johan håller med om att denna bild stämmer, dvs det har hänt något med vintrarna.
- Under perioden 1995-2010 har årstemperaturen stigit 1 grad jämfört med förra referensperioden (1961-1990). Vi ser störst förändring just under vinterperioden dvs december, januari och februari då det är 1,6 grad varmare i södra Sverige och hela 2 grader varmare i norra Sverige. 2 grader varmare på 25 år är en extrem temperaturökning.

Hur är det då ned nederbördsklimatet?  Har nederbörden ökat?

 -Ja, det kan vara så men det är inte statistiskt säkerställt. Vi ser en svag trend men det kan vara naturliga variationer. Däremot upplever vi det blötare till följd av mildare vintrar, säger Johan och fortsätter
-Detsamma gäller stormarna. Det blåser inte mer än vad de har gjort historiskt, men till följd av att vi har ett större virkesförråd med mycket äldre skog har konsekvenserna blivit större. Det är svårt att förutsäga om det kommer att blåsa mer eller mindre men klimatforskarna förutspår att det blir mer extremt väder framöver.

Varmare, blötare och mer extremt väder verkar alltså vara det vi har att förhålla oss till. Så hur påverkar det då skogen och skogsbruket?
- Med okad koldioxidhalt ökar sannolikt temperaturen, en ökad temperatur ökar tillväxten och vi får kortare omloppstider. Detta till följd av längre vegetationsperiod, säsongen för fotosyntesen förlängs och et kan bli mer tillgänglig näring i jorden. Löven spricker ut och barren skjuter skott tidigare vilket är positivt för tillväxten men innebär okad känslighet mot frost.
Ett varmare klimat leder även till ökad aktivitet hos skadeinsekter som sannolikt kommer reproducera sig fler än två gånger per år. Svamporganismer gynnas av fuktiga, varmare vintrar men trivs mindre bra vid torra, varmare somrar. Däremot kan det gynna rotrötan Det finns även en risk att nya skadesvampar och skadeinsekter börja trivas och får fäste i Sverige.
Vidare ser vi att områden där det är kärvt klimat idag kommer att bli produktiv skogsmark i framtiden. Bara i norra Sverige innebär det ett par miljoner hektar ytterligare produktiv skogsmark.

Så vad kan man som skogsägare göra?
- Man kan anpassa skogsskötseln för att minska skaderisken för storm, svamp- och insektsangrepp främst genom att välja trädslag efter rådande mark- och klimatförhållanden, alternera skötselmetoden, ha färre och tidigare gallringar samt kortare omloppstider i granskogsskötseln.

Vikten av skog och skosråvaran
Svensk skog och produkter av skogsråvaran gör stor klimatnytta genom att fungera som kolsänka.
-Varje år lagras minst 25-35 ton koldioxid i skogen och till det tillkommer den koldioxid som lagras i produkter framställda av skogsråvaran. Dessutom kan skogsråvaran ersätta fossila bränslen och material som ger upphov till stora koldioxidutsläpp vid tillverkning som cement och metallkonstruktioner i exempelvis byggnader där man kan använda trä istället. En ökad tillväxt i skogen gör således än större klimatnytta, avslutar Johan