VIDA´S TÅR

TÅ 1. Kolupptag i växande skog.
När skogen växer binds det kol i träfibrerna.
    Här har VIDA räknat fram hur stor areal skogmark vi behöver för att täcka våra råvarubehov. Nettotillväxten eller skillnaden mellan tillväxt och avverkning på denna mark ger grunden till hur mycket kol som binds per hektar och år.
    Diskussion pågår om utsläpp eller upptag av kol i skogsmark men ligger utanför beräkningen i dagsläget.

TÅ 2. Kol inbundet i papper.
Här har VIDA räknat fram kolhalten bunden i ett ton papper. Ett ton papper innehåller 84% träfiber vilket gör att ett ton papper binder 420 kg kol.

TÅ 3. Utsläpp av CO2 i samband med produktion av papper.
Här redovisas fossila koldioxidutsläpp. Dessa inkluderar både data om koldioxidemissioner från förbränning av fossila bränslen i samband med produktion av intern massa och massa producerad av tredje part.
    
TÅ 4. Utsläpp av CO2 i samband med skogsbruk.
Här räknar VIDA med koldioxidutsläpp i samband med gallring och slutavverkning. Värdena är beräknade som en snittförbrukning av diesel per producerad m3 med hänsyn tagen till huggningsform, dvs gallring, röjning och avverkning.

TÅ 5. Utsläpp av CO2 i samband med tillverkning av andra insatsvaror.
Målsättningen i CEPIs ramverk är att fånga 90% av koldioxidemissionerna. Värdena för VIDA papers utsläpp avseende andra insatsvaror anses vara så pass låga som <0,01 och lämnas därför utanför beräkningen i ett inledningsskede. Däremot pågår även beräkningar av denna andel.

TÅ 6. Utsläpp av CO2 i samband med produktion av el och värme.
Värme som konsumeras av VIDA Paper kommer från egentillverkade biobränslen och är ett nollsummespel vad gäller CO2. I denna beräkning tas därför hänsyn till utsläpp i samband med produktion av el som konsumeras av VIDA Paper. Ungefär hälften av massan som används till VIDA Papers produktion kommer från massabruk som säljer el till samhället och därmed ersätter marginell elproduktion.

TÅ 7. Utsläpp av CO2 i samband med transport av råvara samt interna transporter.
Här tas hänsyn till transporter från skogen via sågverken till VIDA Paper samt alla interna transporter fram till VIDA Papers grindar.



TÅ 10:    
• Papper produceras till stor del av biprodukter som faller ut på sågverken som inte kräver extra energi för att tas fram.  
• Produkterna som sågverken tar fram används till största delen som byggnadsmaterial som ersätter andra material såsom stål och betong som i sin tur ger upphov till stora CO2 emissioner.
• Både sågverken och pappersproduktionen tar sin värme från biobränslen och även de är biprodukter från den interna produktionen.
• Förbränning av biobränslen är ett nollsummespel när det gäller CO2.
• När både trävaror och pappersprodukter kommer till slutet av sin livscykel så används dessa ofta som biobränslen istället för fossila bränslen.
• VIDA Paper är ett integrerat massa- och pappersbruk vilket innebär att vi undviker transporter av massa till bruket. Och vi utnyttjar spillvärmen från massatillverkningen till produktionen av papper.       
• Brukad skog binder mer koldioxid än obrukat skog. Att skogen brukas är en direkt följd av skogsindustrins produkter.  
• Råvaran till alla VIDAs produkter kommer från hållbart brukade skogar.   Papper återvinns 4-5 gånger innan träfibern anses vara förbrukad. Därmed förlängs tiden som kolet är bundet i träfibern. I Sverige räknar man med att 70 % återanvänds, andelen är mindre i de flesta andra länder.