Genom röjning påverkas de kvarvarande träden tillväxt när konkurrensen om ljus, vatten och näring från de bortröjda träden minskar.

Volymproduktion
- Dimensionsutveckling hos de kvarvarande träden gynnas efter röjning (figur). Hårdare röjningar (färre antal kvarvarande träd) ger högre medeldiameter än svagare röjningar.
- Den framtida volymproduktionen i det kvarvarande beståndet påverkas av röjning. Jämfört med ett oröjt bestånd kan man inte höja den totala volymproduktionen genom röjning: Hårdare röjningar kommer däremot att sänka volymproduktionen jämfört med svagare (figur). Höjdtillväxten i det kvarvarande beståndet påverkas normalt inte av röjningsingreppet.
- Diameterfördelningen kan styras genom röjning. Ett oröjt bestånd får stor diameterspridningen med en stor andel stammar i lägre diameterklasser. Efter aktiv röjning minskar diameterspridningen och de kvarvarande stammarna blir jämnare fördelade mellan olika diameterklasser (figur). Svagare röjning ger högre andel klenvirke.
- Gagnvirkesvolymen blir högre i röjda bestånd jämfört med oröjda. Den ökar med ökad röjningsstyrka (figur) men vid extra hårda röjningar (lågt kvarvarande stamantal) sjunker gagnvirkesvolymen p g a lägre total volymproduktion.
- Trädslagsblandningen regleras vid röjningen och beståndets framtida produktion kan därmed påverkas genom att man vid röjning gynnar det trädslag som har bästa förmåga att utnyttja den enskilda ståndortens potentiella produktionsförmåga.

Virkeskvalitet
Röjningen påverkar beståndets framtida kvalitet genom dels urvalet av träd, dels tätheten hos det kvarvarande beståndet. Den snabbare diametertillväxten hos kvarvarande träd efter en röjning ger både positiva och negativa effekter på kvalitetsutvecklingen:
- Grengrovleken påverkas liksom diametertillväxten av röjningsstyrkan. Den grövsta grenens diameter ökar med ökad röjningsstyrka (figur).
- Andelen ungdomsved (juvenil ved) i träden är starkt kopplad till trädens årsringsbredd. När diametertillväxten ökar efter röjning så kommer också andelen ungdomsved att öka. Då många vedegenskaper såsom densitet, fiberstruktur och hållfasthet är sämre i ungdomsveden jämfört med den ved som bildas när träden blir äldre, så blir detta en negativ effekt av röjning.
- Sågtimmerutfall i det framtida beståndet påverkas av grengrovleken. Senare och svagare röjningar (högre stamantal efter röjning) ger klenare kvist och därmed högre timmerutfall. Sämst blir ofta utfallet i oröjda bestånd.
- Densiteten blir lägre i kvarvarande barrträd när diametertillväxten ökar efter röjning. På marker med högre bonitet blir dock skillnaderna mellan olika röjningsalternativ ganska begränsad.

Skador
- Ökad diametertillväxt efter röjning ger stabilare träd och minskar risken för snöbrotts- och vindskador.
- På frostlänta marker kan röjning av löv till lågskärm ge frostskydd för mera frostkänsliga barrplantor.
- Röjning ger möjligheter till förökning av barkborrar i grövre röjningsavfall. För att minska denna risk bör röjning utföras vid en tidpunkt på året där avfallet hinner torka ut i tid innan insekternas yngelperiod.
- Infektion av luftburna sporer av rotticka på färska stubbytor kan ge rotröta hos främst barrträd. Tidiga röjningar med klena stubbar med hög fuktkvot medför liten infektionsrisk medan risken ökar vid senare röjningar.
- Risken för betesskador av älg på kvarvarande träd efter röjning är stor, speciellt för tall och vid tidiga röjningar. Inom områden med hög älgtäthet bör man därför avvakta med röjning av tallungskog till bestånden passerat ”älgbetningshöjden” (ca 4-5 m).