Marberedning utförs för att skapa gynnsamma förhållanden för plantorna. Det blir t.ex. mindre konkurrens om vatten och näring, högre marktemperatur och mindre risk för snytbaggeskador.

Det har visat sig att effekterna efter en markberedning håller i sig ganska länge. En högre tillväxt och vitalare plantor noteras i många år, i jämförelse med plantering utan beredning.

På torra marker räcker det oftast att marken bereds fläckvis. På friska marker är harvning eller högläggning bra metoder. På fuktiga marker är det ofta nödvändigt att skyddsdika och då kan det vara lämpligt att använda grävmaskin för högläggning.

På finjordsrika marker är det risk att plantorna fryser upp. Där bör man bereda marken så att man får en omvänd torva med mineraljord ovanpå. Plantorna sätts så djupt att de kommer ner i den underliggande mineraljorden.

Vid naturlig föryngring bör man helst bereda marken med harv. Torra och lavrika marker behöver normalt inte markberedas.

Vid vårplantering är det lämpligt att markbereda hösten innan planteringen. Vid höstplantering utförs markberedningen under sommaren.

Om man har för avsikt att så, bör markberedningen utföras strax före sådden, så jorden är lucker.

Markberedning för självsådd, se avsnittet om naturlig föryngring.

Var nog med att märka ut kulturminnen, så de inte skadas vid markberedningen. Kantzoner och impediment bereds inte. Om det finns fornminne inom området måste tillstånd fås av länsstyrelsen.