Aptering

Uppdelning av trädstammen i sortiment och längder.

 

Avdelning

Ett större eller mindre område i skogsbruksplanen, som utgör en ”brukningsenhet” avseende skötsel och åtgärder. I de flesta fall sammanfaller en avdelning med ett bestånd.

Avverkningsuppdrag

Köp av skog på rot där priset betalas efter prislistan och köparen står för drivningen.

 

Barrblandskog

Beståndstyp där den sammanlagda andelen barrträd utgör minst 70 %.

 

Barrotsplanta

Planta där jorden avlägsnats från rötterna.

 

Bestånd

Sammanhängande skogsområde med viss enhetlighet beträffande ålder, höjd, trädslagsblandning, bördighet, etc.

 

Beståndsföryngring

Naturlig föryngring uppkommen i ett slutet bestånd.

 

Betes- eller slåtterhävd

Människan har genom bete av tamboskap eller slåtter hävdat marken. Vissa växter, som klarar bete eller slåtter bra, har kunnat överleva. När hävden upphör kommer många av dessa växter att trängas ut av andra växtarter.

 

Biologisk mångfald

Det finns olika definitioner och beskrivningar av biologisk mångfald. Vanligen används det dock som ett samlingsbegrepp för artrikedom, den genetiska variationen inom en art samt de ekologiska processerna i naturen.

 

Biotop

En biotop är ett område med en enhetlig miljö och med vissa bestämda djur och växter. Namnet kommer av de grekiska orden bios = liv och topos = plats.

Exempel kan vara: Mosse, blåbärsgranskog, tallhed, rasbrant.

 

Biotopskydd

En biotop som skyddas enligt 21 § Naturvårdslagen och 19 § Naturvårdsförordningen.

Skogsstyrelsen avgör om ett visst område skall skyddas med stöd av 21 § NVL. Mark­ägaren har rätt till ersättning om ”pågående markanvändning avsevärt försvåras”.

 

Blånad

Gråblå missfärgning av splintved hos både tall och gran, förorsakad av blånadssvampar.

 

Blandskog

Beståndstyp med betydande förekomst av mer än ett trädslag.

 

Blädning

Skogsbruksmetod – uttag av träd i alla åldrar i en fullskiktad skog, utan att dess struktur förändras.

 

Bonitet

Avser markens virkesproducerande förmåga, mätt som m3sk/ha och år. Denna siffra är den genomsnittliga ideala produktionen per år under en omloppstid.

 

Borrmjöl

Trämjöl som bildas när vedlevande insekter borrar sig in i ved.

 

Brandfält

Område där skogsmarken har brunnit. Där finns ett varierande inslag av träd som skadats eller dödats av brand. Effekten av branden kan sitta i under lång tid och påverka samman­sättningen av växter och djur i området i decennier. Det är många sällsynta insekter och växter, som bara finns på brandfält och i brända miljöer.

 

Brunnsröjning

Röjning av lövsly kring en barrplanta.

 

Brösthöjd

Standardhöjd för mätning av stående träd, belägen 1,3 meter över markytan. Vid denna höjd sker även åldersbestämning (brösthöjdsålder).

 

Bärande träd

Träd som lämnar föda till människor och djur, t.ex. ek, apel, hassel, rönn, oxel och fågelbär.

 

Bärighet

Avser markens bärförmåga för t.ex. terrängtransport.

 

Detaljhänsyn

Utgör en del av generell hänsyn och kan exempelvis bestå av att vid avverkning lämna enstaka träd, mindre trädgrupper, död ved och högstubbar.

Död ved (se låga)

Ekologi

Läran om samspel mellan organismer och dess omgivning.

 

Ekologisk nisch

Den del av naturen, som utnyttjas av en art brukar kallas artens ekologiska nisch.

 

Ekosystem

Växt och djursamhälle med tillhörande miljö, t.ex. en sjö, en lövskog.

 

Evighetsträd

Träd som sparats som naturvårdshänsyn för att få åldras och dö på växtplatsen.

 

Exponerad

Att vara utsatt för till exempel sol och vind på grund av oskyddat läge.

 

Fauna

De naturligt förekommande vilda djuren.

 

Flerskiktad

Ett skogsbestånd med varierande höjd på träden, fördelat i olika skikt.

 

Flora

De naturligt förekommande växterna.

 

Fluktuation

Vattnets variation i nivå under viss tidsperiod. Till exempel, ständigt återkommande översvämningar vid snösmältning.

 

Fossil åker

Se röjningsrösen.

 

Fri gallring

Gallring som gynnar de bästa stammarna.

 

Frihuggning

Avverkning som skapar fritt utrymme för kronorna hos träd eller planta.

 

Frostlänt mark

Område med stor frostrisk, främst på försommaren.

 

Fröbank

Frön som av olika anledningar inte har grott och som kan leva kvar i jorden och invänta lämpligt tillfälle för att etablera sig.

 

Fröträd

Träd vars fröproduktion ska ge upphov till naturlig föryngring.

 

Fröträdställning

Kvarlämnade träd med huvudsaklig uppgift att ge upp till naturlig föryngring.

 

Fångstgrop

Grävd fallgrop, som förr användes för fångst av klövdjur och rovdjur, främst varg. Dessa är skyddade enligt kulturmiljölagen.

 

Förband

Avstånd mellan plantor eller markberedningsfläckar.

 

Förkultur

Plantbestånd under vilket man avser att dra upp trädplantor med speciella ståndortskrav.

Om man t.ex. har för avsikt att beskoga ett tidigare odlat område, som är dåligt dränerat, med gran, är det sannolikt att granplantorna kommer att lida av både frost och risk för att dränkas.

Om man då planterar björk eller al som en skärm och därefter, när dessa plantor slutit sig, planterar gran, har granplantorna betydligt gynnsammare miljö för att etablera sig.

Lövskärmen kan då kallas ”förkultur”.

 

Föryngring

Annat namn för plant och ungskog.

 

Föryngringsavverkning

Avverkning i syfte att åstadkomma ny skog genom skogsodling eller naturlig föryngring.

 

Gagnvirke

Virke av sådan dimension och beskaffenhet att det ekonomiskt kan förädlas.

 

Gallring

Beståndsvårdande utglesning av skog, där virket tillvaratas.

 

Gallringsintervall

Tiden mellan två gallringar.

 

Gallringsstyrka

Kvot av utgallrade träds grundyta eller volym, och motsvarande värden före gallring. I skogsbruksplanen anges detta i %.

 

Generell hänsyn

Den naturhänsyn man generellt tar i alla bestånd vid alla typer av åtgärder, t.ex. bevara död ved, gamla träd, hålträd eller vissa mindre miljötyper.

 

Granbarkborre

Liten skalbagge, som lever på gran. Den svärmar när temperaturen når över 18 grader, normalt i maj. De söker då lämpligt yngelmaterial. Helst vill de ha grovt färskt granvirke. Bäst yngelmaterial är färska granvindfällen eller upparbetat rått granvirke. Finns det inte tillräckligt med sådant material söker de sig till försvagade växande granar.

Vid en massförökning, oftast efter omfattande skador med vindfälld skog, kan även friska granar angripas och angreppen kan bli förödande.

Förebygg skador genom att ta tillvara alla vindfällen och röj grövre granungskog i aug-sept.

Det finns två arter av barkborre, sextandad och åttatandad.

 

GROT

Avverkningsrester bestående av Grenar Och Toppar. Dessa insamlas ofta efter avverkning för energiutvinning.

 

Grundyta

Trädstammens genomskärningsyta i brösthöjd. Grundyta per hektar, är summan av alla träds grundyta inom ett hektar, och anges i m2 per hektar.

 

Grönrisplantering

Planteringsmetod i vilken plantan sätts ut på färskt hygge utan hyggesvila.

 

Hamling

Skörd av grenar och kvistar av lövträd eller buskar för att erhålla vinterfoder för husdjur.

 

Hjälpplantering

Fyllnadsplantering, då ursprunglig skogsodling eller naturlig föryngring misslyckats.

 

Huggningsklass

Beskrivning av beståndets utvecklingsfas. T.ex. röjningsskog, gallringsskog, mogen skog.

Humus

Organiskt material i olika nedbrytningsstadier.

Huvudplanta

Planta som ska kvarstå efter röjning.

 

Huvudstammar

Stammar som beräknas ingå i slutavverkningsbeståndet.

 

Hybrid

Korsning mellan två arter. Hybridlärk är exempel på detta. Den är en korsning mellan europeisk och japansk lärk.

Likaså hybridasp, som är en korsning mellan vanlig asp och en nordamerikansk asp.

 

Hyggesavfall

Avverkningsrester, se GROT.

 

Hyggesvila

Period efter slutavverkning då man av olika skäl avstår ifrån att återbeskoga. Hyggesvila kan ha betydelse för att minska snytbaggeskador på plantor.

Enligt Skogsvårdslagen måste dock hygget vara återbeskogat inom tre år vid skogsodling och inom fem år vid naturlig föryngring.

 

Hålträd

Träd som utnyttjas av hålbyggande arter. Det är främst fåglar men även t.ex. mård och bin.

 

Hällmark

Markyta där berggrunden går i dagen.

 

Hänsynsområde

Produktiv skogsmark, större än 0,5 ha, som undantagits från skogsbruk.

 

Hänsynsyta

Produktiv skogsmark, mindre än 0,5 ha, som frivilligt eller enligt Skogsvårdslagen lämnats vid avverkning.

 

Höggallring

Gallring där högre, stora träd tas bort till förmån för utvecklingsbara klenare träd av god kvalitet.

 

Högskärm

Beståndstyp som syftar till att främja och skydda föryngring samt ge en hög värdeproduktion på kvarstående stammar från det gamla beståndet.

 

Högstubbe

Avbruten eller avsågad trädstam, där stubben är mer än manshöjd.

 

Impediment

Område där virkesproduktionen varaktigt understiger 1 m3sk per hektar och år.

Berg, mossar och kärr är exempel på impediment.

 

Insådd

Självsådd av plantor på hygge från intilliggande bestånd.

 

Intern beståndsdynamik

Miljöer där det hela tiden pågår föryngring, tillväxt och avdöende inom beståndet. Marken är ständigt täckt av ett trädskikt.

 

Järnnätter

Nätter med stor risk för frost i början av juni. (Från bondepraktikan).

 

Kalmark

Skogsmark som saknar trädplantor.

 

Kanthuggning

Föryngringsavverkning i anslutning till beståndskant.

 

Kantzon

Område där två olika miljötyper möts, t.ex. skog – åker, skog – vattendrag.

 

K-bestånd

Beståndet har ett långsiktigt produktionsmål med miljöhänsyn som går utöver den generella nivån. I en del planer anges denna målklass som PF.

 

Knäckesjuka

Angrepp av en rostsvamp, som gör att tallskott knäcks av. Knäckesjukan värdväxlar mellan tall och asp.

 

Kontinuitet

Obrutenhet under längre tid i ekosystemet (biologisk kontinuitet).

 

Kottår

År under vilket rikligt med kott av ett visst trädslag produceras.

 

Kryptogam

Växt som fortplantas genom sporer, dvs. ormbunkar, mossor, lavar, svamp och alger.

 

Krökvidd

Diametern i en tänkt minsta cylinder, genom vilken stocken (massaved) kan passera.

Kubikmeter (se volym).

 

Kulturmiljö

Område med spår från tidigare mänskliga aktiviteter, t.ex. kolbottnar, odlingsrösen och torpruiner.

 

Kvalitetsproduktion

Begreppet avser produktion av värdefulla träråvaror, som exempel högkvalitativt sågtimmer.

 

Kvistrensning

En naturlig process där kvistarna långt ner på stammen dör och faller av, främst på grund av trängsel med andra träd.

Leveransrotköp (LRK)

Köp av skog på rot till löpande fastpris per kubikmeter.

Leveransvirke

Köp av virke avverkat av leverantören.

 

Luckhuggning

Skogsbrukssätt som innebär att luckor eller remsor med en storlek av högst två trädlängder huggs upp i syfte att föryngra skog genom insådd från omgivande bestånd. Metoden kan vara gångbar på fuktig mark.

 

Lyra

Ytfel på sågtimmer och svarvämnen. Lyran är oftast orsakat av en stamskada, som trädet försökt läka genom övervallning. Felet kan aldrig helt växa bort utan kommer med åren att ligga allt djupare in i stammen.

 

Låga

En trädstam som fallit omkull och håller på att brytas ned av bl.a. insekter, svamp och bak­terier.

Lågor har olika nedbrytningsstadier: från en alldeles nyfallen trädstam med hård ved till en knapp skönjbar långsträckt hög av trämjöl. I varje nedbrytningsstadium har lågan betydelse för olika växter och djur, vilka alltså har specialiserat sig på en viss typ av föda eller en viss miljö för att leva i.

 

Låggallring

Gallring underifrån, dvs. uttag företrädesvis i de lägre trädskikten.

 

Lågskärm

Bestånd, vanligen av lövskog som kvarlämnats eller uppdragits som skydd för därunder växande känsliga trädarter.

 

Lövskog

Beståndstyp där sammanlagda andelen lövträd utgör minst 70 %.

 

Lövbränna

Ett brandpåverkat område där den första generationen skog består av lövträd. De domine­rande trädslagen är oftast björk och asp. Beroende på hur lång tid som gått sedan branden har fler eller färre träd börjat dö på grund av konkurrens om ljus, vatten och näring. Äldre träd som överlevt branden står kvar och dör långsamt.

Lövbrännor är idag ovanliga i det svenska skogslandskapet, framför allt i södra Sverige. Den främsta orsaken är att vi är effektiva på att bekämpa och kontrollera skogsbränder. Ibland kan naturliga lövföryngringar efter trakthyggesskogsbruk efterlikna lövbrännor.

 

Medelstam

Anges i cm och i skogsbruksplanen avses den grundytevägda medelstammen. Detta innebär att värdet är högre än om man skulle mäta samtliga träd i beståndet och därefter dela med samma antal träd, (aritmetisk medelstam). (Många klena träd av mindre värde, ska inte dra ner medeldiametern på ett i övrigt grovt bestånd).

 

Miljöer med föränderliga kvaliteter

Miljöer med naturvärden kopplade till olika stadier av succession. Ett exempel är solexpone­rade tallar på ett brandfält där värdet varierar med tiden: från det nyligen brända området till dess att området i det närmaste helt vuxit igen.

När nya bränder uppstår i landskapet kan de växter och djur som är beroende av tallen sprida sig till dessa områden. På motsvarande sätt har olika igenväxande kulturmarker olika värden beroende på graden av hävd respektive igenväxning.

 

Miljöträd

Träd med höga miljövärden, t.ex. hålträd, gamla eller grova träd, hamlade träd.

 

Monokultur

Ensartade bestånd gällande trädslagsblandning och ålder.

 

Mulm

Ett trämjölsliknande blandning av gnagmjöl av insekter, exkrementer och gamla fågelbon som man hittar inuti ihåliga trädstammar.

 

Mykorrhiza

Rot omgiven eller genomväxt av svamphyfer. Ett samspel där svamp och träd drar nytta av varandra.

 

Myr

Sammanfattande benämning på olika typer av torvmark (kärr, mosse).

 

Målklass

I skogsbruksplanen anges målklasser avseende naturvården. De uppdelas i K, NS och NO.

K, är kombinerad produktion och naturvård. NS, är naturvård skötsel och NO, är naturvård orört.

I en del planer anges målklassen K som PF, bl.a. Skogsstyrelsens planer, men det uttrycker samma sak.

 

Märgborre

En liten skalbagge, som lever på tall. De svärmar när dagstemperaturen når ca +12 grader, normalt i början av april. De söker sig då till lämpligt yngelmaterial, som är rått tallvirke, vindfällen, röjningsvirke etc. De bär också med sig blånadssvamp, som infekterar virket.

Ungskalbaggarna lämnar yngelmaterialet i slutet av juli och angriper årsskotten i tallkronor, som då vissnar och faller till marken. Detta kan ge en avsevärd tillväxtnedsättning.

För att minimera andelen yngelmaterial ska tallungskog med skorpbark röjas under tiden 15 maj till 15 juli. De stammar som då fälls hinner torka innan nästa års svärmning.

 

Naturlig föryngring

Föryngring uppkommen genom självsådd eller skottskjutning.

 

Naturskog

Äldre, naturligt föryngrad skog, som inte påverkats av skogsbruksåtgärder. Den innehåller ofta en naturlig trädslagsblandning, inslag av gamla träd och rikligt med död ved.

 

Naturskogskaraktärer

Egenskaper som ofta återfinns i naturskogar, det vill säga gott om död ved, grova träd och en naturlig trädslagsblandning.

 

Naturtyp

Ett landskapsavsnitt som det uppfattas av människor. Består av flera olika biotoper.

 

NO-bestånd

Beståndet har ett långsiktigt miljömål, där miljövärdena gynnas av orördhet.

 

NS-bestånd

Beståndet har ett långsiktigt miljömål, där miljövärdena kräver återkommande skötsel för att bevaras.

 

Nyckelart

En art i ekosystemet som många andra arter är beroende av. Ett exempel på detta är spill­kråkan som hackar ut ett nytt bohål i stort sett varje år. Hålet övertas sedan av andra hyres­gäster. Ett annat exempel är blåbär som är en viktig foderväxt för en lång rad djurarter.

 

Nyckelbiotop

Värdefulla biotoper av hög kvalitet där rödlistade arter förekommer eller förväntas förekomma.

 

Odlingsröse

Samling av stenblock som rensats ur åkermarken.

 

Omloppstid

Produktionstid för en trädgeneration från föryngring till slutavverkning.

 

PG-bestånd

Beståndet har ett långsiktigt produktionsmål med generell hänsyn.

 

Pionjärträd

Träd som vandrar in först på ett obevuxet område. Dessa trädarter har normalt svårt att föryngra sig i skuggiga skogar. Exempel på sådana träd är: björk, asp och tall.

Pionjärträd är ganska tåliga mot frost.

 

Plantröjning

Utglesning av plantor i ett tidigt stadie innan plantorna blivit 1,3 meter höga.

 

Plockhuggning

Avverkning av spridda träd i bestånd utan gallring av mellanliggande partier.

 

Pluggplanta

”Hybrid” mellan barrotsplanta och täckrotsplanta. Fröet sås som täckrot och sedan planteras plantan med ”jordklumpen” ut på friland och tillväxer där liknande en barrotsplanta. Vid upptagning finns fortfarande ”jordklumpen” kvar kring roten, men fina sugrötter har bildats utanför denna.

 

Population

En grupp av samma individer, som har möjlighet att fortplanta sig.

 

Produktionsförband

Avstånd mellan de plantor, som beräknas kunna utvecklas fram till tidpunkten för första gallring.

 

Produktiv skogsmark

Skogsmark, som kan producera minst en m3sk/ha och år i genomsnitt under beståndets växttid.

 

Proveniens

Anger växtplatsen för föräldrabeståndet för plantor och frö.

 

Punktröjning

Se brunnsröjning.

 

Randig vedborre

En liten skalbagge, som vid svärmning uppsöker såväl tall som granved. Den gör i motsats till granbarkborre och märgborre, djupa gångar in i virket. Svärmningen infaller tidigt, oftast redan i mars, och angreppen leder till att kvaliteten i sågad vara sätts ner. 

 

Rasbrant

Brant, blockrik bildning vid bergsluttning.

 

Relaskop

Enkelt redskap för att beräkna ett bestånds grundyta.

 

Revir

Område som försvaras av en eller flera individer mot inkräktare.

 

Ringbarkning

Avlägsnande av bark i en ring runt stammen i syfte att döda trädet.

Rotnettovärde

Virkets leveransvärde minskat med direkta drivningkostnader.

Rotpost

Köp av uppmätt (stämplad) skog på rot till fast pris.

Rotskott

Skott utgående från rötter, t.ex. asp.

 

Rödlistad art

En art som är upptagen i Artdatabankens lista över försvunna, akut hotade, sårbara, sällsynta och hänsynskrävande arter.

 

Röjning

Utglesning av plant- eller ungskog i beståndsvårdande syfte. Virket tas normalt inte tillvara.

 

Röjningsröse

Flacka stenrösen från äldre järnålder till tidig medeltid. Mellan rösena är oftast marken flack och någorlunda stenfri. Där har de fossila åkrarna legat.

Ett område med fossila åkrar inklusive röjningsrösen och mellanliggande mark utgör i sin helhet fast fornlämning. För att få markbereda dessa områden måste man ha tillstånd från Länsstyrelsen.

 

Sekundärer och sekundärträd

Sekundärer är i flera avseenden pionjärernas motsats. De är anpassade till ett liv i en stabil miljö utan störningar.

 

Bland träden, är gran, bok, alm och lind utpräglade sekundärer. Deras frö kan gro inne i re­dan uppvuxna bestånd. Plantorna klarar av både skugga och trängsel, men kräver god till­gång på vatten och näring. På sikt konkurrerar sekundärträd ut pionjärträd och därför kom­mer sekundärträden att dominera i naturbestånd som inte utsatts för någon större störning på lång tid.

 

Trädslagen ask och lönn får man beteckna ”nästan sekundärer” eller ”stampare”. De klarar av att föryngra sig i skugga, där plantorna kan växa upp till 2-3 m höjd för att sedan invänta (”stå och stampa”) en möjlighet att skjuta i höjden. Möjligheten kommer då en lucka bildas genom exempelvis stormfällning och då kan askens och lönnens plantor utnyttja detta och snabbt växa till.

 

Senvuxna träd

Träd med påfallande smala årsringar.

 

Signalarter

Växt- eller djurarter som signalerar att det kan finnas höga naturvärden inom ett område. Signalarterna själva behöver inte vara ovanliga, men erfarenhetsmässigt vet man att där de förekommer kan andra betydligt mer ovanliga eller svårupptäckta arter finnas.

 

Självgallring

Naturlig avgång av träd utan direkt samband med mänsklig verksamhet. Exempelvis brist på ljus.

 

Skogsodling

Sådd eller plantering av träd.

 

Skärmställning

Kvarlämnade träd som skydd mot framför allt frost.

 

Skyddsdikning

Dikning för att undvika försumpning av ett område efter slutavverkning.

 

Skyddsålder

Lägsta tillåtna ålder för slutavverkning. Denna är beroende av markens produktionsförmåga.

 

Slutavverkning

Avverkning där hela trädgenerationen, med undantag av eventuella fröträd, skördas.

 

Sly

Bestånd av tätt växande unga träd, vanligen lövträd.

 

Snöbrott

Stambrott orsakat av snötyngd i kronan.

 

Solitär

Avser ensamt förekommande, ofta grovt och gammalt träd.

 

Sortiment

Olika användningsområden för virke, t.ex. timmer, slipersämnen och massaved.

 

Splintved

Den levande delen i trädstammen. Innanför denna finns den ”döda” kärnveden.

 

Stabila miljöer

Miljöer där karaktären är stabil över en lång tidsperiod. Det kan vara områden som varit helt utan påverkan under lång tid. Där kommer sekundärträden att dominera med en ständig process av föryngring, tillväxt och död.

Det kan också vara områden med regelbundet återkommande störningar t.ex. stränder utefter sjöar och vattendrag där marken regelbundet svämmas över. I dessa områden kommer pionjä­rerna att dominera och sekundärerna aldrig får tillfälle att etablera sig.

 

Stubbskott

Skott som utvecklas vid stubbasen.

 

Ståndort

Enhetlig växtplats. Bestäms av näringsrikedom, vatten och markvegetation.

 

Ståndortsanpassning

Beståndsvårdande åtgärder som beaktar den enskilda växtplatsens produktionsförutsättningar.

 

Ståndortsindex

Den höjd de längsta träden når på 100 år på en likartad växtplats. Ståndortsindex (SI) anges, för tall som T och gran som G, i meter, t.ex. G24.

 

Succession

Succession betyder att inträda i någons ställer eller att efterträda. Det innebär i ekologiska sammanhang att ett växt- och djursamhälle efterträds av ett annat. Några exempel är åter­beskogning av hyggen och brandfält, igenväxning av åkermark eller när växter och djur ko­loniserar mark efter landhöjning. Succession leder på lång sikt till en viss ekologisk stabilitet.

 

Sumpskog

Skog på blöt mark där träden har en medelhöjd av minst 3 meter och krontäckningsgraden är minst 30 %.

 

Surdrog

Liten vattenmättad mark, ofta med rörligt markvatten.

 

Svärmning

Stort antal insekter som samlas för fortplantning.

 

Tjurved

Vid ensidig belastning av en stam bildas tjurved, vilken är hårdare och tyngre än annan ved. I sågtimmer är tjurveden olämplig eftersom den krymper och sväller mer än normalt virke.

 

Torraka

Dött stående träd.

 

Trakthyggesbruk

Skogsbrukssätt där skötselåtgärderna under olika utvecklingsfaser hos skogen går ut på att skapa enhetliga bestånd.

 

Tvåskiktat

Under huvudbeståndet kommer ett utvecklingsbart yngre bestånd.

 

Täckrotsplanta

Planta där jord eller torv sitter kvar kring roten.

 

Underväxt

Träd som är lägre och klenare än huvudbeståndet.

 

Ungdomsved

Ved närmast märgen i stam (juvenilved).

 

Ungskog

Begrepp som omfattar plant och röjningsskedet fram till gallringstidpunkten.

 

Uppfrysning

Isbildning i markens översta skikt som ”pressar upp” nyplanterade skogsplantor. Uppfrysning förekommer på marker med stor andel finjord (finmo, mjäla och lera).

 

Utmark

Benämning på mark som är belägen utanför den samlade jordbruksmarken.

 

Uttag

Avser avverkningsstorlek mätt i kubikmeter.

 

Vargar

Förväxande, risiga plantor eller träd.

 

Vattskott

På stammen av äldre träd utbildas skott, kvistar och grenar ur sovande knoppar. Reaktionen utlöses av ökad ljustillgång.

 

Volym

	M3sk	M3fub	M3fpb	M3to
M3sk	1,00	0,83	0,95	0,68
M3fub	1,20	1,00	1,14	0,82
M3fpb	1,06	0,88	1,00	0,72
M3to	1,46	1,22	1,39	1,00

M³fpb

Kubikmeter fast på bark.

 

M³fub

Kubikmeter fast under bark.

 

M³sk

Skogskubikmeter. Hela trädstammens volym inkl. bark och topp över stubbskäret.

 

M³toub

Kubikmeter toppmätt. Volymen av en cylinder med samma diameter som stockens toppdiameter under bark.

Vårdträd

Ensamt större träd på gårdstomt, vilket särskilt i äldre tider vårdades och skyddades.

 

Återväxt

Se föryngring.

 

Ädellövskog

Beståndstyp som utgörs av minst 70 % lövträd och av ädla lövträd till minst 50 % och vars areal är minst 0,5 hektar.

 

Ädla lövträd

De ädla lövträden är alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn.

 

Ägoslag

Indelning av mark med hänsyn till karaktär och brukningssätt. Ex. skogsmark, åkermark, mosse.

 

Överståndare

Träd som förekommer glest i bestånd och som är väsentligt äldre än övriga träd.

 

Övre höjd

Genomsnittshöjden på de 100 grövsta träden per hektar.