Under flera sekel var papperstillverkning ett rent hantverk. Papperet tillverkades av insamlade textillumpor. Produktionen var beroende av god tillförsel av vatten för att driva vattenstampar och för att lösa upp lumpen. Vattenhjul drev vattenstampar som försedda med järnskodda klubbor bankade lumpen mot en järnskodd botten för sönderdelning och upplösning av lumpen till massafibrer.

1670
En ny process för att sönderdela lump uppfanns i Holland. Metoden bestod av ett ovalt kar med skiljevägg i mitten och en axel med roterande knivar som rev sönder lumpen mot fasta knivar i botten av karet. Denna maskin kallas "Holländare".

1693
Dåvarande järnbruket i Lessebo fick tillstånd av Konga Härad att anlägga en papperskvarn.

1719
Lessebo Bruk erhåller tillstånd att tillverka papper från Kommerskollegium.

1802
Bergsrådet Johan Lorenz Aschan förvärvade Lessebo Bruk. Under perioden 1802-1856 omvandlade han bruket från ett nerkört järn- och pappersbruk till ett välskött järnbruk med ett av landets främsta pappersbruk.

1832
Under franska revolutionen 1789 uppfanns i Frankrike det som skulle bli föregångaren till dagens pappersmaskiner. Papperstillverkning på maskin utgjorde en vital förutsättning för de svenska pappersbrukens utveckling till verkliga industriföretag.

1836
Den första pappersmaskinen installerades i Lessebo.

1881
Produktionen i Lessebo uppgick till 365 ton om året.

1896
Lessebo Bolag ombildades till aktiebolag.

1902
Beslut fattades om att starta sulfittillverkning i Lessebo, vilket gjorde Lessebo till det första integrerade bruket i Norden.

1908
Största delen av försäljningen av papper i Sverige skedde genom Finpappersbrukens Försäljnings Aktiebolag. Lessebo ingick som aktieägare.

1926
AB Klippans Finpappersbruk förvärvade Lessebo AB.

1997
AB Klippans Finpappersbruk namnändrades till KLIPPAN AB

2006
VIDA förvärvar Lessebo Bruk.