Ett gallringsprogram är en plan för vilka gallringsingrepp som skall utföras i ett bestånd under en omloppstid. Det kan definieras av gallringsform, gallringsstyrka, antal gallringar, gallringsintervall och stamval.

Gallringsform är ett uttryck för hur ett gallringsingrepp inriktas mot olika kronskikt eller dimensionsklasser. De vanligaste gallringformerna är:
• Låggallring innebär att gallringsuttaget görs underifrån i kronskiktet genom att främst träd i de lägre dimensionsklasserna avverkas. Medeldiametern hos de utgallrade träden är lägre än beståndets medeldiameter före gallring.
• Likformig gallring innebär att såväl klenare som grövre träd avverkas och att uttag av stammar görs i alla dimensionsklasser i beståndet. Medeldiametern hos de utgallrade träden är ungefär lika stor som beståndets medeldiameter före gallring
• Höggallring innebär att gallringsuttaget görs uppifrån i kronskiktet genom att främst träd i de högre dimensionsklasserna avverkas. Medeldiametern hos de utgallrade träden är högre än beståndets medeldiameter före gallring.
Även andra gallringsformen kan förekomma. Den kanske vanligaste gallringsformen i praktiskt skogsbruk är s k fri gallring vilket innebär att uttaget görs utan tvingande regler om uttag av träd i vissa kronskikt eller diameterklasser. Oftast har en fri gallring karaktär av en likformig gallring. Man talar ibland om kvalitetsgallring vilket innebär att gallring inriktas mot att höja medelkvaliteten på kvarvarande beståndet genom att huvudsakligen avverka träd med dålig virkeskvalitet. Även kvalitetsgallringen kan ofta betecknas som en likformig gallring. Vid saneringsgallring (ibland används synonymt termen rensningshuggning) avverkas i huvudsak sjuka, skadade och torkande träd.

Gallringsstyrka är ett uttryck för det enskilda gallringsingreppet styrka eller omfattning. Ibland används uttrycket gallringsprocent synonymt. Gallringsstyrkan kan uttryckas som de utgallrade trädens stamantal, grundyta eller volym i förhållande till motsvarande beståndsegenskaper före gallring.

Antal gallringar i ett gallringsprogram ger möjlighet att påverka hur stor andel av den totala virkesproduktionen som skall skördas i gallringar och i slutavverkning under en omloppstid. Trädslag och ståndortsförhållanden påverkar normalt också antalet gallringar.

Gallringsintervall är tidsperioden mellan två på varandra följande gallringsingrepp.

Stamvalet anger regler för vilka enskilda träd som skall tas bort vid ett gallringsingrepp. Detta kan gälla trädslagsval, dvs vilket eller vilka trädslag som skall gallras ut för att uppnå en viss med hänsyn till produktion och ståndortsförhållanden önskad trädslagssammansättning i det kvarvarande beståndet. Det kan också avse regler för stamval med avsikt att förbättra det kvarvarande beståndets framtida virkeskvalitet. Vidare kan man ha regler för de kvarvarande trädens placering eller rumsliga fördelning i beståndet.