Gallring förändrar de kvarvarande trädens tillväxtmiljö så att dessa kan bygga ut kronans barrbiomassa och fördela mer av tillväxten till stammens nedre del för att därigenom bättre stå emot vindpåverkan.

• Volymproduktion.
- Gallring ger en sänkning av den totala volymtillväxten jämfört med ett ogallrat bestånd. Sänkningen är normalt liten. Om hänsyn tas enbart till produktionen av gagnvirke så ökar gallring volymtillväxten eftersom en viss inte obetydlig andel av produktionen i en ogallrad skog oftast går förlorad genom naturlig avgång.
- I tallskog sjunker volymtillväxten svagt med stigande gallringsstyrka. Granskog tål däremot hårdare gallringar och volymtillväxten påverkas endast obetydligt vid gallringsstyrkor på upp till 40-50% i grundyta eller volym. Vid gallringsstyrkor på över 50% sjunker volymtillväxten även i granskog.
- Gallringsformen påverkar endast beståndet volymtillväxt i mindre omfattning. I tallskog leder låg- och höggallring till ungefär samma volymtillväxt. I granskog ger en höggallring en svag sänkning av volymtillväxten jämfört med en låggallring.
- Antal gallringar, gallringsintervall och tidpunkt för gallring påverkar inte det kvarvarande beståndets volymtillväxt.
- Trädslagsval kan påverka beståndets volymtillväxt genom att tall, gran och löv oftast har olika tillväxt på en ståndort.
- Det kvarvarande beståndets medeldiameter ökar med stigande gallringsstyrka för såväl tall som gran. Ökningen påverkar alla dimensionsklasser i beståndet och även de grövsta trädens medeldiameter ökar med stigande gallringsstyrka.
- Gallringformen påverkar såväl medeldiameter som dimensionsfördelning i det kvarvarande beståndet. Jämfört med ogallrad skog så ökar medeldiametern vid låggallring och sjunker vid höggallring.

• Virkeskvalitet. Ett bestånds virkeskvalitet kan främst påverkas vid föryngring och röjning medan möjligheterna är mera begränsade under gallringsfasen. Genom gallring kan ett bestånds virkeskvalitet påverkas genom ökad tillväxt hos de kvarvarande träden och genom stamval, dvs att träd med vissa egenskaper väljs ut för att ingå i slutbeståndet.
- Grengrovlek och avsmalning hos stammen påverkas oftast inte av gallringsform medan ökad gallringsstyrka leder till grövre grendiameter och större avsmalning.
- Andelen ungdomsved (juvenil ved) i slutbeståndet minskar efter gallring men är mera opåverkad av gallringsform.
- Hastigheten i kärnvedsbildning och mängden kärnved påverkas normalt inte av gallring medan andelen kärnved i stammen minskar vid ökad gallringsstyrka p g a högre diametertillväxt.
- Växtvridenhet hos fibrerna ökar vid stark låggallring och minskar vid höggallring.
- Vedens densiteten minskar efter gallring eftersom årsringsbredden samtidigt ökar som en följd av ingreppet. På bördiga marker där diametertillväxten redan är hög blir effekten på densiteten av liten betydelse.

• Skador.
- Risken för vindskador efter gallring är lägst i unga bestånd och ökar med stigande beståndsålder (trädhöjd). Risken för vindskador är störst omedelbart efter en utförd gallring och minskar sedan med ökad tid efter gallring. Ökad gallringsstyrka ger ökad risk för vindskador.
- Risken för snöbrott är störst i yngre bestånd och minskar med ökande beståndsålder. Höggallring ger ökad risk för snöbrottsskador och låggallring minskad risk.
- Färska stubbytor i nygallrad skog och körskador på stammar och rötter kan infekteras av luftburna sporer och därigenom bli inkörsport för rotröta. Risken för infektioner ökar med antalet gallringsingrepp under en omloppstid.

• Stickvägar.
- Upptag av stickvägar kan påverka ett bestånds tillväxt genom sämre urval, genom kalyteeffekt i stickvägen och genom ökat gallringsuttag.
- Vid stickvägsupptagning i unga bestånd sjunker volymtillväxten jämfört med bestånd utan stickvägar men tillväxtsänkningen är oftast liten. Det beror främst på att kantträden utmed en stickväg får ökad tillväxt och därigenom kompenserar för en del av den uteblivna tillväxten i vägytan.